Risöhäll bönehus historia

Den Laestadianska väckelsen nådde Larsmo församling 1870 -71. Till Larsmo kom väckelsen norrifrån. I Öja fanns en person vid namn Erik Tjäru, som hade kommit till tro och han ville föra väckelsen vidare. Han höll sammankomster i sin hemby Öja och även i Eugmo i Bosund by.

I Bosund by fick alltså väckelsen sin början. Skaran av bättringsgörare växte och församlingen ökade. I Bosund byggdes ett bönehus och folk kom från andra byar i Eugmo och Larsmo för att höra Guds ord. På detta sätt spred sig väckelsen vidare och i Larsmo by fanns det också flera som fick nåd till bättring.

De första platserna på Larsmo sidan, där sammankomster började ordnas var i Byggmästar hos Gustav Byggmästar och i Slussnäs hos Viktor Östman. Sammankomsterna hölls i hemmen. Det lästes ur postillan och samtal i trossaker var också viktigt. Psalmer och sånger sjöngs flitigt. På detta enkla sätt umgicks trossyskonen i väckelsens början. Ibland ordnades också sammankomster i Holm bönehus och då kallades en predikant från någon annan församling.

Tiden gick och sammankomstbesökarna ökade och det blev trångt i hemmen att hålla sammankomster. Till södra delen av Larsmo flyttade mera folk och behovet av större samlingsutrymme blev aktuellt.

I mars 1958 hölls en samling hos Elis Östman där diskussionen gällde ett eventuellt bönehusbygge. Ett nytt tillfälle ordnades och i det deltog ca 50 personer. Vid det tillfället beslöts att ett bönehus skulle byggas på Risöhäll och att en lämplig tomt skulle anskaffas. Under sammanträdet beslöts att bilda en bönehusförening. Föreningens namn skulle vara Risöhäll Bönehusförening.

Den 16.6.1959 inleddes grundningsarbetet för bönehusbygget. Det mesta arbetet gjordes som talkoarbete. Den 31.5.1962 hölls invigning av bönehuset. Invigningen förrättades av kyrkoherde Sven Englund. Som talare vid invigningsfesten medverkade Albert Häggman, Sigurd Åkerlund och Andreas Ventin. Med tacksamhet fortsatte medlemmarna i Risöhäll Bönehusförening att samlas i det nya bönehuset. Verksamheten var, och är densamma än idag, sammankomst på söndagarna, söndagsskola och syföreningsverksamhet.

Bönehusföreningens medlemmar ökade och huset blev  småningom för trångt. Vid ett allmänt möte i bönehuset i januari 1985 beslöts att bönehuset bör förstoras. I juni 1985 inleddes grundningsarbetet för tillbyggnaden. Byggnadsarbetet utfördes som talkoarbete. Den 8.12.1985 återinvigdes bönehuset. En nöjd och tacksam församling kunde åter fortsätta verksamheten i förstorade utrymmen.

Bönehusföreningen kunde tacksamt konstatera att efter en tid i de förstorade utrymmena hade medlemsantalet åter ökat och samlingsutrymmet blivit trångt. Det blev åter aktuellt att fundera på hur bönehuset kunde förstoras. Det gick flera år och olika lösningar diskuterades. I maj 2001 fick bönehusföreningen  tillfälle att utöka bönehustomten med intilliggande markområde som var till salu. Området var 7,6 ha och det inköptes.

I november 2003 beslöt föreningen att ett nytt bönehus skall byggas på den inköpta tomten. Arkitekt Roger Wingren hade gjort en skiss över hur han tänkte att bönehuset skulle placeras och hur det skulle se ut. Bönehusföreningen beslöt enhälligt att bönehusbygget skulle utföras enligt Wingrens förslag.
Byggnadsarbetet skulle utföras på talko och bönehusföreningens medlemmar godkände det förfarandet. Finansieringen av bygget blev också en satsning av föreningsmedlemmarna.

Grundningsarbetet inleddes i september 2005 och pågick tills det arbetet var gjort. I mars 2006 återupptogs arbetet. Den effektiva byggnadstiden blev ca 1 år. I mars 2007 stod bönehuset klart och kunde invigas. Det var en mycket minnesvärd stund för alla som fick vara med vid detta tillfälle. Kyrkoherde Max -Olav Lassila medverkade vid invigningsakten och välsignade bönehuset för den verksamhet som skulle utföras i byggnaden.

Sången ljöd mäktigt vid detta tillfälle, alla sjöng av tacksamhet i sina hjärtan. Alla kände en stor tacksamhet till Gud denna stund. Nu hade bönehusföreningen åter en gång välsignats med större och ändamålsenligare utrymmen.