Samma text läses i radion av biskop Hans Jönsson i Radio LFF i programserien “Glimtar ur missionen” nyårsdagen 1.1.2025 kl. 13.00, i repris 2.1 kl. 19 & laddas upp på LFF:s radioarkiv.
“Gästvänlighet och hemma
I den lettiska kyrkan har vi fört fram som en av prioriteringarna att jobba med gästvänlighet i församlingarna. Är själv involverad i arbetsgruppen som jobbar med att ta fram arbetsmaterial för att aktualisera saken i församlingarna. Något av mina reflekteringar utifrån detta.
Själva ordet gästvänlighet i sin bokstavliga betydelse är att vi är vänliga mot våra gäster! Det betyder att vi är hemma och gästerna besöker oss. I församlingens sammanhang tar vi emot gäster för att de skall bli en av oss, tillsamman med oss samlas kring Herrens måltid. Det är Kristus som är husfar, vi är bordstjänarna som tjänar för att människor skall kunna njuta av den andliga födan. Det är inte vi som är i centrum. Det som vi fått och lever av delar vi med oss till andra i givmildhet och kärlek. Gästvänlighet har på det sättet också ett fokus på mission. Men samtidigt är det viktigt att vårda relationerna i hemmet så det är inbjudande att komma och bli en del av gemenskapen. På så sätt har gästvänligheten också en betoning på vårdandet av den inbördes kärleken i församlingen.
”…eftersom det inte fanns plats för dem i härbärget. ”
Många känner igen denna fras från julevangeliet som är ett tragiskt bevis för ogästvänlighet. Så mycket som de gick miste om som stängde dörren för Josef och den havande jungfrun Maria. De gick miste om Guds Sons närvaro, glädjen och de unika händelserna kring inkarnation, Guds Sons människoblivande som nu firas över hela världen.
”…jag måste vara i min faders hus”
Så svarar Jesus vid tolv års ålder sina föräldrar som sökte efter honom efter att de lämnat Jerusalem när högtiden slutat. Jesus hade stannat kvar i templet och samtalade med de skriftlärde som förundrades över hans visdom. En annan översättningsmöjlighet är ”…..att jag måste ägna mig åt det som tillhör min Fader” /Svenska Folkbibeln 98/. Som den blivande store läromästaren kände han sig hemma där han kunde uppfylla sin kallelse. I en intervju nyligen i den lettiska TV nämnde jag att jag känner mig hemma i Lettland eftersom jag här fått möjlighet att utöva min kallelse. Att få göra det som är ens kallelse ger en hemkänsla oavsett var Du befinner Dig.
”….var bor Du?”
Så frågade den blivande aposteln Andreas Jesus. Vi har som tradition att lördagen innan första Advent fira katedralsdagen eftersom för 17 år sedan vid den tiden inträdde den förste biskopen i Trefaldighetskyrkan som därmed blev katedral. I år inföll katedralsdagen den 30.november som är aposteln Andreas dag. Det var då naturligt att prata om hur Jesus visade gästvänlighet till Johannesdöparens lärjunge Andreas som ville veta var Jesus bodde. Jesus svarade ”Följ med och se!”. Han tog dem med sig och de besökte honom. Efter det besöket hade Andreas blivit övertygad om att han funnit den utlovade Messias vilket han sedan berättade för sin bror Simon som sedan fick ett möte med Jesus där han fick ett nytt namn, ny identitet och uppgift. Målet med vår gästvänlighet i församlingen är att vi öppnar upp för gästernas möte med Jesus så han får leda dem till en ny identitet i Honom genom dopet och som leder till en ny livsuppgift.
”…för att bereda er rum”
Så säger Jesus till sina ängsliga lärjungar som inte förstår vad han menar med att han skall lämna dem för en tid för att gå till Fadern. Det är något mer än gästvänlighet, att få ha sitt eget rum visar att Du är hemma, du har en plats i Gud himmel som väntar på Dig. Han som känner Dig, vet vad Du tycker om och som passar Dig, just han har berett ett rum åt Dig. Du kommer inte att bli besviken. Han kommer tillbaka för att ta Dig dit för att vi också skall vara där han är. Det är det bästa, vi har en plats beredd där han är. Missa inte det!
”Se, jag står vid dörren och knackar.”
”Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.” Han vill inte bara vara en gäst men din vän, broder och Herre. Har Du också rum för honom? Nu blir det lite av det omvända perspektivet. Han som först visar Dig gästvänlighet vill att Du visar honom gästvänlighet. Men att det inte stannar där. Han vill inte att vi förblir gäster hos varandra men vänner, familjemedlemmar i hans Kyrka.
Och dess två perspektiv går ihop. Att han har ett rum hos Dig är som en pant för att Du har ett rum hos honom också. Som vi kan läsa i Ef.1:14 om den helige Ande – ”en underpant på ert arv, en bekräftelse på att hans egendomsfolks skall förlossas.”
“… vet ni inte att er kropp är ett tempel för den helige Ande som bor i er”
Så skriver aposteln Paulus till de kristna i Korint. Här är det inte bara tal om ett inre rum utan om hela vår kropp. Att vi ställer oss helt och hållet till Guds förfogande, inte bara delvis och reserverar några områden för oss själva. Eller att vi talar ett och gör ett annat, att lära och liv inte är i harmoni. Men vilken förmån att få hysa den Helige Ande, Gud själv i oss. Han har skapat oss så underbart och vill ta sin boning i oss. Under Sovjettiden förstördes många kyrkor och användes till ett annat ändamål. Besökte en sådan kyrka, där man gjort en stor port på den långa sidoväggen så lastmaskiner kunde komma in. De hade tagit bort altaret, predikstolen och bänkarna så det blev en stor hall och man kunde se på väggarna hur högt upp man lagrat gödseln. Hur kunde sovjetregimen missa att denna byggnad var byggt för ett helt annat ändamål? Hela byggnadens arkitektur vittnade om ett annat ändamål, men man hade gjort om det till ett gödselförråd. Men så tänkte jag vidare på att det är ännu mer tragiskt när vi använder vår kropp för andra ändamål än vad Gud har skapat den till. I stället för att låta det vare ett bönens hus, där vi tillsammans med Anden ropar Abba Fader, så fyller vi den med så mycket som inte hör dit. Men jag har också sett så många kyrkor som förnyats. Så kan också den helige Ande förnya oss så att vi kan vara ett tempel för Honom till ära och våra medmänniskor till välsignelse.
”… när såg vi Dig hemlös och tog emot Dig?”
Så frågas det på den yttersta dagen av de trogna som av Kristus Konungen har kommit in i hans rike: Kom, ni min Faders välsignade! …Jag kom som främling och ni tog emot mig.” Som svar på deras fråga säger Jesus: ”Allt vad ni gjorde mot en av dessa mina minsta bröder, det gjorde ni mot mig.”
Inbjudan!
Inbjuder er att besöka era kristna syskon i Lettland. Vi ser er inte som gäster utan som våra bröder och systrar i Kristus. Vi har många fina kyrkor och katedraler som står öppna för er där vi kan tillsammans ta del av den andliga födan.
Inbjuder er också att stödja ett projekt som vi kallar för Liepajas katedralsinstitut, där vi skulle kunna hysa flera studenter i en hemmiljö upp till katedralen, under sommaren ta emot besökare och organisera nationella och internationella kurser. Förutom förböner är gåvor och lån också välkomna så vi kunde förvärva ett hus bredvid katedralen som är till salu som ypperligt passar för att utveckla denna verksamhet. För mer information hänvisas till Lettlands vänners hemsida (info nedan).
Öppna upp dörren för Kristi födelsefest!
Det viktigaste är att vi öppnar upp dörren för Kristus när han kommer till oss. Hjärtats dörr kan bara öppnas från insidan. Jesus bryter sig inte in, han knackar. Att han föddes i all enkelhet i ett stall visar på att han också är beredd att komma till din enkla boning och förvandla den till en katedral! För där Jesus är, där kan vi uppleva verklig frid, fest o glädje!”
Liepajas biskop,
Hans Martin Jönsson
Hemsida: https://lettlandsvanner.se/
Mottagare: Nodibinājums Baznīcas un Liepājas diecēzes attīstības fonds
Reģ. Nr. 5000833749
Kontonummer: LV14UNLA0055004576598
Banka: AS “SEB banka”
Meddelanden: Katedrals Institutet
Adress: Skolas iela 18, LV-3401, Liepāja